Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hade ett rakt och enkelt budskap när han tillsammans med säkerhetsansvarig personal besökte platser längs gränsen till Syrien och Libanon.
”Vi är inriktade på fred, men vi har förberett oss inför varje tänkbart scenario, och jag skulle inte vilja råda någon att testa oss”, sa han i ett videomeddelande som postades på twitter, med ljudet av helikoptrar i bakgrunden.
Det sammansatta budskapet speglar Israels ambivalens inför att ta sig an terrororganisationen Hizbollah, tolv år efter att Libanon och Israel drabbades av ett sommarkrig.
Kriget 2006 var kostsamt för båda sidor: Libanons främsta milis Hizbollah förlorade politiskt förtroendekapital efter att dess provokationer vid gränsen till Israel ledde till ett förödande svar. Medan Israels militär och politiska ledarskap fick betala ett pris för att inte ha levererat en tydlig seger i det krig som tvingade så många civila israeler att lämna sina hem för att ta sig söderut.
Ändå får vi nu fler och fler exempel på krigsretorik från båda sidor. Här är fem faktorer som bidrar till ökade spänningar längs gränsen:
Syrien blir lugnare och Iran trappar upp
Assads regim, tillsammans med dess allierade Ryssland, Iran och den iranska lydmilisen Hizbollah, har fått kontroll på det syriska inbördeskriget. Iran och Hizbollah smider medan järnet är varmt för att säkra sin dominans i området. Enligt israeliska rapporter har höga iranska militärer nyligen rest runt i södra Libanon, och Iran bekostar en militär fabriksanläggning i Israels norra grannland.
Israeliska företrädare motsätter sig en permanent iransk närvaro nära gränsen - ett budskap som Netanyahu framförde till Rysslands president Vladimir Putin när de för en månad sedan möttes i Moskva.
”Jag berättade för honom att Israel ser mycket allvarligt på den pågående utvecklingen: För det första Irans försök att etablera en militär närvaro i Syrien, och för det andra Irans försök att i Libanon framställa precisionsvapen mot Israel” sa Netanyahu efter mötet. ”Jag gjorde det tydligt att vi inte accepterar någon av dessa processer, och att vi kommer att göra vad som behövs.”
Ett vakuum i det amerikanska ledarskapet skapar oro
Förra året beordrade president Donald Trump en missilattack mot en syrisk missilbas efter att det avslöjats att Syrien använt kemiska vapen mot civilbefolkningen, men i övrigt har USA inte engagerat sig i inbördeskrigets framtida förlopp. Ryssland har fyllt detta vakuum, vilket skapat oro i Israel. Netanyahus och Putins regeringar har i huvudsak haft goda relationer, men Israel kan inte lita på att Ryssland ser till Israels intressen på samma sätt som USA gör.
- När det syriska kriget förändras, kan Israels samarbete med Ryssland undermineras av Moskvas önskan att utöva inflytande över Syrien, och av deras förändrade relationen med Iran, enligt Shoshana Bryen vid Jewish Policy Center.
Om det saknas ett fokuserat amerikanskt ledarskap kan Israel välja att slå till på egen hand för att förhindra Hizbollah från att befästa sin närvaro i grannländerna i norr.
Det finns tecken på att USA, sent omsider, inser vad dess frånvaro medfört: Förra månaden sa utrikesminister Rex Tillerson att 2.000 amerikanska militärer kommer att stanna i Syrien. De har hittills hjälpt västvänliga rebeller, men skall nu dämpa den iranska närvaron.
Nya staket ger bångstyriga grannar
Israel bygger en mur längs sin norra gräns efter en linje som FN drog upp år 2000, då Israel avslutade sin 18 år långa ockupation av södra Libanon. Israel bygger muren för att förhindra dödliga intrång från Hizbollah av den typ som startade kriget 2006, och krävde 1.200 libanesiska liv och över 60 israeliska liv.
Men varken Libanon eller Hizbollah accepterade att FN:s gränsdragning skulle permanentas. Man hänvisar till tvister om små landbitar som går ända tillbaka till 1949 års vapenstilleståndslinjer. Både Libanons regering och Hizbollah har hotat att vidta åtgärder.
Olja och gas
Förra månaden antog Libanon ett gemensamt anbud från italienska, franska och ryska oljeföretag att utforska haven utanför kusten. Israel hävdar rätten till en del av dessa områden. Israeliska ledare har efterlyst en diplomatisk lösning på tvisten, men konkurrensen ökar spänningarna mellan länderna.
Gaza
Även Gazaremsan är orolig, med ett ökande antal raketattacker från Hamas, och israeliska svarsangrepp, efter att Trump i december erkände Jerusalem som Israels huvudstad. Om Israel är upptaget med att hantera Hamas och andra terrororganisationer i söder, kan det ses som en öppning för Hizbollah att slå till i norr.
Ron Kampeas
Jewish Telegraphic Agency (JTA)
Publicerad i Jerusalem Post 8 februari 2018
Om journalisten Ron Kampeas på wikipedia.
- - -
Mer läsning på samma tema:
Even as the drums of war bang louder, the domestic mood in Lebanon does not favour a new Hezbollah conflict